Den där ungen...

Jag blev skitsugen på pizza förut o bestämde mig för att det fick bli det till middag. Det var ju trots allt söndag och det är ju faktiskt en pizzadag! "Synd" bara att mina barn älskar kebab allihopa så att jag fick nöja mig med det.^^
 
När vi satt och åt så satt Devin i kökssoffan men han var allt annat än stilla. Så jag sa åt honom på skarpen att han fick sitta still om han skulle äta annars fick han gå ner därifrån. Då lägger han huvudet på sne, ler det största leendet han kan i några sekunder o säger sen: "Men mamma visst är jag jättesöt!?" 
 
Det finns inte ord för den där lilla människan. Så medveten han är!! 
Självförtroendet är det ju inget fel på iaf. ;) Jag o Jojo ska också börja köra den om någon blir arg på oss. ;p
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0